När president Trump klev av flyget i Michigan nyligen för att hålla ett tal som markerade de symboliska hundra dygnen vid makten, så välkomnades han av delstatens guvernör, demokraten Gretchen Whitmer. Bilder och videor spreds av Whitmer vid podiet hållandes tal med presidenten stående precis bakom, samt från flygplatsen där Trump gav henne en kram.
Det var heller inte Whitmers första nära möte med Trump sedan januari. Tidigare i år höll hon ett tal i Washington som uppfattades som vänskapligt mot presidenten – vilket återgäldades av Trump.
”Vi har äran att ha besök av Gretchen Whitmer från ’the great state of Michigan’ och hon har gjort ett fantastiskt jobb,” sa Trump.
Den republikanska presidentens vänskapliga arbetsrelation med den demokratiska guvernören vore inte mycket att orda om. Om det inte vore för två faktorer: 1) att ha en nära relation med Trump är långtifrån självklart inom Demokraterna för tillfället, och 2) Whitmer är sedan ett bra tag ett av toppnamnen det spekuleras om inom Demokraterna inför presidentvalet 2028.
Dessa omständigheter leder till frågan om Gretchen Whitmer antingen är på väg att begå politiskt självmord – eller om hon är strategiskt skickligare än de flesta inom sitt parti. Vet hon något som de andra inte vet?
Gretchen Whitmer står stark både i Michigan och, i allt högre grad, nationellt. Whitmer, 53, är född i Lansing, Michigan och valdes till guvernör 2018 (hon tillträde i januari 2019). 2022 vann hon övertygande sitt omval, vilket inte var självklart efter de stora protesterna mot hennes (och andra guvernörers) åtgärder mot covid-19 under 2020–2021.
Till hennes claim to fame hör även att en militant liga med extremister planerade att kidnappa henne hösten 2020. Ligan sprängdes av FBI.
Michigans guvernör Gretchen Withmer. Foto: Poolfoto
Sedan 1992 är guvernörsposten i Michigan begränsad till två fyraårsperioder – enligt samma princip som gäller för presidentämbetet – så Whitmer kan inte väljas om 2026.
Det gör alltså att hon står redo för andra utmaningar inför 2028.
Så då är vi tillbaka till en av grundfrågorna – varför odlar hon en nära arbetsrelation till president Trump? I ett läge där fler av hennes guvernörskollegor gör sitt bästa för att attackera Trump?
Kentuckys demokratiska guvernör Andy Beshear till exempel. Han har, rapporterar Politico i maj, kommit så nära lansering av en presidentvalkampanj man kan utan att faktiskt lansera en. ”Han är en sådan kille som antingen studsar fram på två procent och aldrig får fart, eller så får han fart och du säger ’varifrån kom den här killen?’,” säger demokratiska kampanjveteranen Pete Giangreco till Politico.
Eller ta betydligt mäktigare Kaliforniens guvernör, Gavin Newsom. Han gjorde inför valet 2024 samma balansakt som Beshear gör nu, även om Newsom in i det längsta också försvarade president Biden. Senaste halvåret har Newsom varit mera tillbakadragen.
En annan potentiell demokratisk kandidat finns i Pennsylvanias Josh Shapiro, som nyligen för övrigt utsattes för ett försök till mordbrand.
Eller ta JD Pritzker, Illinois likaledes demokratiska guvernör, som dessutom har en förmögenhet på några miljarder. ”Den här iljardären skulle kunna ena Demokraterna mot Trump”, löd en debattartikel i Washington Post i början av maj.
Men det är just det – ”unify the Democrats against Trump” (min kursivering).
Kaliforniens guvernör, demokraten Gavin Newsom. Foto: Gage Skidmore/Flickr
Pritzker, Shapiro och Newsom sparar ingen möda på att attackera presidenten, åtminstone så mycket de kan utan att riskera att samarbetat mellan deras delstater och den federala regeringen havererar helt.
Men Gretchen Whitmer? Hon håller vänskapliga tal och kramar presidenten på flygplatser.
Så vad vet hon som de andra inte vet?
Demokraterna har lärt sig den hårda vägen att det kostar på att försöka vinna mot Trump. 2016 resulterade i fiasko. Bidens seger 2020 mitt under pandemin och en kraschande ekonomi kom till främst för att Biden inte var Trump. Hans katastrofala TV-debatt i juni 2024 och avhopp till förmån för en impopulär vicepresident resulterade i Trumps andra seger.
Lokaltidningen Michigan Advance rapporterar efter valet 2022.
”Det går tillbaka till Biden. Jag känner det som att han borde ha hoppat av för länge sedan. När valet närmade sig pratade han bara om att sitta kvar och försöka besegra Trump,” sa en besviken och irriterad demokratväjare, Sam Hubert, i Gettysburg, Pennsylvania, när jag intervjuade honom efter valförlusten i november 2024. Själv hade Hubert hellre sett att Pennsylvanias guvernör Josh Shapiro ställt upp istället för Harris.
Så här är min analys: Gretchen Whitmer satsar på en strategi som inte går ut på att ”ena demokraterna mot Trump” – som debattartikeln i WaPo formulerar det – utan på att säkra stöd hos de nödvändiga mittenväljare och vänsterrepublikaner som fått nog av Trump. Demokratväljarna, resonerar kanske Whitmer, behöver inte enas. Om valet står mellan en illa omtyckt JD Vance och exempelvis Gretchen Whitmer, så vinner den som kan fånga väljarna i mitten.
Under förutsättning att Trump inte bryter sönder grundlagen och manipulerar konstitutionen, så är han en lame duck i den meningen att hans tid i Vita Huset obönhörligen är över 20 januari 2029.
Trumpismen behöver för inte dö ut för det, Vance står eventuellt redo att försöka axla rollen som fanbärare.
Men den strategi som vi kan ana hos Gretchen Whitmer – vänskaplig arbetsrelation istället för attack – kan syfta till att stärka partiet där gått svagt i decennier – på landsbygden och i allt högre grad sedan 2016, bland vit arbetarklass och minoriteter.
Är Whitmers strategi är att locka dessa forna Trumpväljare? Kan den fungera?
Kanske. I ett så prekärt politiskt läge som det som Demokraterna befinner sig så är det möjligen helt rätt att tänka annorlunda. En hel del tyder på att Michigans guvernör gör just det.